FRÅN FRÄMLING TILL VARDAGSPILGRIM

Det är något arkaiskt med att vandra på led, tätt i hälarna i en lång räcka och nästan andas i takt. Och samtidigt omfamnas av naturen – utan att prata. En av de fräckaste tystnadsvandringarna jag varit med om var i Botaniska trädgården i Göteborg. En sen kväll som hann bli natt innan föreställningen ”Fanny Gréns väg” var till ända. Vi var närmare hundra personer som ömsom tågade genom täta grenverk och ömsom  satt stilla vid vattendrag, för att ta del av akterna i spelet. Där fanns fler än en naken näck och frustande ridhästar som ingick i föreställningen. Men den långa vandringen i mörkret däremellan tog mig med till tankar kring folkvandringar och flyktingströmmar genom tiderna. Tyst, gåendes, uttömmande, framåt – nästan så att kroppen rör sig av sig självt till slut.

_DSC0011

_DSC0026

Svenska kyrkans pilgrimsvandringar går både i tystnad och samtal.

På den här långa turen mellan Lidköping och Husaby så gick vi först i tystnad, sedan fick vi samtalsämnen som vi diskuterade två och två eller tog följe med en grupp framåt i ledet. _DSC0028

På så sätt blir det en vandringen ett slags samlande av möten och till det underbar natur med vackra gamla kyrkor som stopp.

Framme vid varje ort fanns en trofast armé av gamla husmödrar som bullade upp retromat i hembygdsgården i form av klar grönsakssoppa och hembakat till kaffet.

Behöver jag säga att ingredienserna var odlade i landet intill? På den här helgturen blev vi inhysta i privata hem och bed and breakfast-ställen längs vägen. Spännande möten i landet Sverige. _DSC0059

_DSC0037

_DSC0055

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s