Vissa saker ändrar sig med åldern. För fem år sedan skulle jag inte kunnat tänka mig att bära en rosa kofta. Det var likadant med pelargoner. Det första var för gulligt och det andra för tantigt. Nu gillar jag båda delarna.

Av en händelse hamnade jag på Pelargonmuseet på Orust på västkusten. Tiden räckte inte riktigt till just den dagen, så jag återvände och gick omkring en halv dag i växthusen som startas av en familj på orten. Sedan dess återvänder jag dit i tankarna. Oftast på hösten när jag ställer in mina pelargoner på på väntplats eller om våren då jag nyper av blad och försöker dra upp sticklingar. Men att korsa olika sorter har jag inte vågat mig på än. Det överlåter jag till Pelargonmuséet på Orust som tagit fram de vackraste växter. En av dem liknar mårbackapelargonen, men är skirare och lättare i sitt uttryck.